plommonkärna


att leka nöjestripp enbart för dagbokens fantasi har nog alltid varit min melodi.
En av alla de där viktiga, snälla du kan du se mig lite?
ta mig gärna till dig och lova sedan att du aldrig lämnar mig tillbaka.
jag är redo för det nya steget, synd bara att jag nog verkar vara ensam.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback