ljug mig en sanning i vänsterörat
Tankespringa
Känna i varenda liten muskel att det här är en bra dag.
Försvinna ner till tågstationen och kleta hallonmarmelad på alla sura tanter som sitter på perrongen,
låta dem se att jag i alla fall inte tänker låta mig påverkas av deras eviga bitterhet
som blivit till ett måste då de inte längre har något annat att hålla fast vid.
Studsandes trevar jag långsamt efter närhet, ömhet och bara lite ren uppskattning för en gångs skull.,
det kan det väll vara värt, att få höja upp sig själv med hjälp av ögonen, ända upp i det kalla Konsumtaket,.
Tänka att jag nog är en av världens gladaste människor just i detta nu ! titta långsamt på de runt omkring och viftönska dem precis samma sak, fjärilar i magen och ett nytt luktagottschampoo i håret.
I takt med solstrålarna smeker jag husfasaden, bara för att jag vet att det hade varit skönt, om det hade varit mig man smekte.
Inse att varje sekund är värdefull och att jag vill berätta det för dig nu, få dig att förstå att du är så mycket orsak till allt mitt goda och att klockan aldrig kommer att gå långsamt tillsammans med dig.
Med ett välriktat skott i krysset har du fått mig att förstå det värdefulla i vardagen, detaljerna som man annars alltid har skyndat förbi med ett överaxelnskrik: att jag hinner inte nu, vänligen kom tillbaka en annan gång, allra helst aldrig.
Rusar ut ur affären och fokuserar omsorgsfullt min energi på att äta upp min jordgubbsstrut på ett perfekt sätt, försöker hitta anledningen till varför alla människor alltid har så bråttom. Kletig och halvt insmord i glass inser jag att det är för att fylla ut sina liv.
?
Ställa sig på en A-brunn, hoppa uppochner för att visa världen att här är jag och att otur inte är något man råkar ut för, det skaffar man sig. Skrika ut till alla förbipasserande att Prozac aldrig har varit lösningen och att intresset för det verkliga måste bli starkare.
Jag gillar verkligheten och har planerat att stanna där ett tag nu.
När solen börjar tröttna på att leka kurragömma med molnen och låter dem vinna ? för den här gången, är jag redan på väg hem. "Filosofierandes" lunkar jag runt bland sönderrökta cigarettfimpar, maskrosor och doften av nybakt bröd, och låter asfalten smeka mina trötta fötter ? ännu en gång för att få känna sig lite mera levande, som en del av en större och vackrare helhet.
Hemkommen,
studsa in i badrummet, skriva längs handfatskanten att: jag tycker om dig.
Rama in med ett hjärta och önska innerligt att du kunde vara här och se det.
Kanske att historien upprepar sig en annan dag, kanske står tandkrämsorden fortfarande kvar när du kommer.
Jag vet i alla fall att jag hjärtar dig.