grodsekret

Trodde att det skulle lugna ner sig, bli lite bättre.
Bara sommaren inträffade. Börjar dock inse att detta var en
fruktansvärt överskattad tanke.
Var ute och promenerade häromdagen och insåg, till viss del,
vilken fin sommarstad Karlstad är. Synd bara att anpassning kanske
inte är mitt ledmotiv. Det tar tid att bli en del av något annat och sanningen
är väl den att jag inte riktigt har gjort ett helhjärtat försök. Trivs gör jag, men
det är fortfarande inte hemma. Kommer det att förbli så?

"Den som tror att hemma det är där man bor
har aldrig vart hos mig, har aldrig vart hos mig.
Livet är för kort för tema-fest med frågesport,
det måste finnas mer, som dom andra inte ser.

Väntar på bussen,
väntar på helgen,
väntar på livet,
det har jag gjort i 20 år.
Ljuset från bilen,
slår emot träden,
ingen på vägen,
jag somnar snart så håll hög fart."