grodsekret

Nu har den infunnit sig igen; tentarastlösheten. Känslan av att "snälla kan det inte vara imorgon redan nu för jag orkar inte läsa igenom skiten igen, vill bara ha det gjort". Måste ha någon konstig mekanism i kroppen för jag stänger av dagen innan tenta, blir helt likgiltig och rycker på axlarna. När väl tentastunden är inne är jag nästan apatisk av allt lugn, känslan när man sitter i salen och vet att "nu kan jag inte lära mig något mer så nu är det bara att plocka fram det som finns därinne" är oerhört tillfredsställande.

Men tills dess är det lång tid, och även om jag vill hålla mig ifrån anteckningarna så dunkar det dåliga samvetet mig i ryggen, när man har tenta måste man plugga!
Låter som att det är på grund av att all kunskap fastnat som jag är lugn inför morgondagen, tvärtom - många luckor går fortfarande att fylla. Dessvärre är gränsen mellan det och ihopblandning minimal.