grodsekret

"Jag går i vinterskor på hösten alltid förberedd för storm. Jag kan tänka tills det knappt finns nått kvar Jag har känslor utan uppehåll. Jag har förlorat en tävling men vunnit ett val. Har bestämt att stå helt utanför det där som jag blir ledsen av. Och jag saknar dig mindre och mindre, det kommer annat i mellan och det är bra. Jag saknar dig mindre och mindre, jag har glömt dig en vacker dag. När jag träffar gamla vänner har jag ingenting att säga dem. De ställer för många frågor och jag, jag bidrar inte med nån. Och jag kan ångra det lilla jag säger eller dra ett allvarligt skämt. Jag tycker mig höra mig vad de tänker; "är hon sådär jämt?"