I Karins Umeå.

Detta Umeå, fina fina Umeå.
Redan när jag steg av flygplanet (trots diverse strul och förseningar) fick jag en härlig känsla i maggropen, vilken fortfarande håller i sig. Åkte in till stan och fick order om att bege mig mot Tomtebo och Älvans väg, ni hör ju - sagolikt. Klev av nästa buss och möttes av snötyngda vägar, stigar och granar, och jag var helt säker på att jag hamnat i tomteland. Det är till och med mysigt att halvspringa i -15 till universitetet på mornarna. Jag är dock helt förundrad över att alla cyklar. Cyklar? Jag som trodde att oktober var den officiella cykelinställarmånaden, men icke. De måste ha andra kalendrar här uppe.
Kursen är intressant, hektisk som helvete bara. Känns som att man aldrig kommer att komma i kapp och jag har redan insett att jag kommer att spendera mitt kommande år ständigt placerad vid spisen, detta frumaterial.






Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress:

URL:

Kommentar:

Trackback