grodsekret

Trevligt igår. Fina vänner från förr.
Det är skönt när man känner varandra så väl att det inte spelar någon
roll hur länge sedan det var man sågs, allt är som vanligt. Och det är okej.
Att jag sedan borde kommit ihåg att dessa tillställningar alltid slutar på ett visst sätt får jag ta på mig,
när man liksom glömmer bort att räkna öl och timmar, och när den där morgondagen känns så förbaskat långt bort.
Fina, fina ni.

Det är lite kaos i skallen, det medger jag.
Tanke, känsla och handling är inte riktigt förenade.


"hej, du luktar wunderbaum, hur många har du ätit?"