Om att inte ha redskap i sitt inre för att befästa en kärlek.
"Om jag förefaller dig obehaglig – och jag fruktar det är så – eller om du anser det vansinnigt att binda dig vid en sådan stackare som jag – eller om du icke litar på min karaktärs fasthet och trohet – eller om du har skäl som helst finner det omöjligt att fästa dig vid mig, så ville jag be dig att du öppet sade mig detta. Jag skall ej bli alltför olycklig genom ett sådant avslag, emedan jag är van att känna mig ensam…// Jag har ju ingenting att bjuda på utom min egen tarfliga personlighet, och min föregåenden hafva icke varit sådana att någon skulle kunna förutspå mig en säker framtid. Derför skulle jag icke vilja binda dig oåterkalleligt. Om någon värdigare visade sig kunna bereda sig en sorgfri lycka så skulle jag kunna utan knot träda tillbaka och det utan att anse mig besviken och utan att hysa mindre hög tanke om dig."