grodsekret

...jag skyller på syrebrist från gårdagen.

Tvättsvampshjärna. Brukar vara grymt taggad inför salstentor men nu har det blivit för mycket av det goda. Jag blir sämre och sämre inför varje tillfälle, på att förbereda mig. Nu känns det som att jag knappt har pluggat, vilket är idiotiskt. Vågar dock inte panikläsa något mer, med risk för att blanda ihop det lilla som kan ha fastnat.
Jag tror att jag omedvetet håller på och testar mig själv, se hur långt det går att dra det - innan gränsen är nådd och det går åt fanders.
Gårdagen var mindre bra. Mycket mindre bra. Började med dåligt humör som sedan övergick i panikångest (första gången sedan november, heja mig). Fick stanna bilen på väg till jobbet, andas och tänka lugna tankar. Dock var nog besvikelsen och irritationen över mitt eget beteende det som störde mig mest. Att jag alltid tillåter mig. Några timmar på Max skingrade dock tankarna till en överkomlig nivå och idag känner jag mig lite mer levande, lite starkare, lite bättre.
Idag blev det mer jobbande, fick hoppa in på universitetet redan nu och följa med en grupp på studiebesök på Skoghalls bruk. I reflexväst och skyddshjälm knallade jag runt och förundrades över proportioner och produktionskapacitet.

Ända sedan hemkomst har näsan varit nertryckt i böckerna.
Ni vet känslan när någon ber en att komma ihåg ett telefonnummer och man rabblar det febrilt för att inte riskera att glömma bort det. Så agerar min hjärna just nu, fast med information från tre böcker. Högtryck.
Jag känner mig som ett ihoptrasslat garnnystan.
skitdålig studieteknik, vem fan har snott min motivation?