panikångesten & du

Nu har jag hamnat sådär mitt i mellan igen. 
när inget mål betyder mer än något annat.
och när enbart morgondagen kanske kan bjuda på lite mer romantik.

du vet att jag så gärna skulle vilja dränka dig i rödvin,
och låta dina torra lungor tro att det nog kanske går att andas ändå.
kanske har jag till och med sådan tur att du tror att rödvinet är ditt blod
, och att du tar till dig det och sedan aldrig lämnar det ifrån dig igen.

att se dig fastna skulle vara min högsta önskan,
om inte morgondagen var så förbannat svår.