om livet var en drinkhora..
...hade jag gett uppför länge sen.
'¤ Jag växer med varje uppgift, varje enskild erfarenhet gör att
jag utvecklas, att kunskapen och medvetenheten gör att jag tätnar,
blir någonting fullkomligt och helt - om ens bara på karriärsplanet.
idag är det en trist dag - jag känner mig ganska låst, som något
sprattlande vackert som bara vill fly - fast som hålls kvar av något
som egentligen är helt oviktigt. Skulle för en dag bara få göra som jag
vill, få strunta i "vad man borde", sluta uppföra sig för en stund och
bara säga stopp.
Skulle nog dessutom behöva att få bli sjuk, för en gångs skull.
jag vet inte längre för vems skull jag gör det, och det gör mig mer villrådig
än vetskapen om att allt ändå snart är över..
Okunskapen om vad som komma skall är numera överhängande och för
första gången gör jag inget annat än flyter med - även det en skrämmande upplevelse.
knajs
sådär - här är mitt liv. kasta ner, andas ut.
Finns inte så mycket tid över till annat för tillfället.
Har praktik vilket innebär andra tider än vad både jag och alla andra är vana vid,
kanske främst då man är borta en del kvällar.
måndagar är det farmor som gäller, tisdag, onsdag och varannan lördag är det kvällspraktik,
torsdagar är det ofta planeringstid eller försök till att umgås med familjen, helgerna går åt max och umgänge.
Nästa helg som innebär helledigt är någongång i slutet av april - känns sådär motiverande måste jag erkänna.
Dock skall jag ta mig i kragen och ta tag i mitt examensarbete på allvar nu, har fått ligga lite på is en liten stund nu, men det är så trist att ringa runt och prata med telefonsvarare hela dagarna.
Ska också se till att genomföra all fikastunder och umgåstillfällen som har planerats - då jag saknar er jättemycket - allihop., widdelihooo.
trasknas.!
Får passa på att be om ursökt för diverse uteblivna svar på sms, detta beror inte på att jag inte vela´t svara, inte heller på att jag har varit för upptagen för att kasta tillbaka ett textmeddelande - utan på att jag och min kära mobiltelefon numera har gått skilda vägar, vattenskador tog till slut makten över min vän. Dock inte hela utan bara väljknappen, 1, 2, 3 och nedåt. Har med andra ord inte kunnat skriva tillbaka eller ringa då det inte går att slå in numrena. Galet, man kan bli tokig för mindre. Är lite hemsk hur beroende man faktiskt är.
Beger mig västerut under morgondagen för att träffa min sötsak och för att ännu en gång leka maxmupp, har lovat att jobba istället för Emmie som är i Sälen och flänger runt bland backar och barer, men man behöver ju pengar - det är den bistra sanningen.
Nej, nu blir det läggdags, jag är helt slut. Godnatt
ta hand om er - ni vet att ni är viktiga.
Finns inte så mycket tid över till annat för tillfället.
Har praktik vilket innebär andra tider än vad både jag och alla andra är vana vid,
kanske främst då man är borta en del kvällar.
måndagar är det farmor som gäller, tisdag, onsdag och varannan lördag är det kvällspraktik,
torsdagar är det ofta planeringstid eller försök till att umgås med familjen, helgerna går åt max och umgänge.
Nästa helg som innebär helledigt är någongång i slutet av april - känns sådär motiverande måste jag erkänna.
Dock skall jag ta mig i kragen och ta tag i mitt examensarbete på allvar nu, har fått ligga lite på is en liten stund nu, men det är så trist att ringa runt och prata med telefonsvarare hela dagarna.
Ska också se till att genomföra all fikastunder och umgåstillfällen som har planerats - då jag saknar er jättemycket - allihop., widdelihooo.
trasknas.!
Får passa på att be om ursökt för diverse uteblivna svar på sms, detta beror inte på att jag inte vela´t svara, inte heller på att jag har varit för upptagen för att kasta tillbaka ett textmeddelande - utan på att jag och min kära mobiltelefon numera har gått skilda vägar, vattenskador tog till slut makten över min vän. Dock inte hela utan bara väljknappen, 1, 2, 3 och nedåt. Har med andra ord inte kunnat skriva tillbaka eller ringa då det inte går att slå in numrena. Galet, man kan bli tokig för mindre. Är lite hemsk hur beroende man faktiskt är.
Beger mig västerut under morgondagen för att träffa min sötsak och för att ännu en gång leka maxmupp, har lovat att jobba istället för Emmie som är i Sälen och flänger runt bland backar och barer, men man behöver ju pengar - det är den bistra sanningen.
Nej, nu blir det läggdags, jag är helt slut. Godnatt
ta hand om er - ni vet att ni är viktiga.
Skorpionen
Veckohoroskop - vecka 7
Du har nyligen lyckats få rätsida på ditt inre liv och nu finns goda utsikter att du skall kunna ta tag i det som tidigare dränerat dig på energi. En ny styrka växer inom dig, och du drar inte för att säga precis det du bär inom dig, samtidigt som du menar det du säger. Med så mycket ny kraft inombords bör du ta tillfället i akt att agera för att påverka din egen framtid i positiv riktning. Du drömmer om förändringar - speciellt när det gäller hem och familj - men allt prat och alla löften som andra kommer med behöver inte ha så mycket fog för sig. Ta det du hör med en nypa salt, eftersom andra människor kanske inte är så beslutsamma som det verkar, eller snart kommer att ändra sig - igen. Inom en snar framtid kommer en kraftmätning att ge ett gott mått på din beslutsamhet.
Månadshoroskop - februari 2008
Under en tid har du också varit inbegripen i en process som i mycket handlat om inre, emotionella processer som känns ganska omvälvande. Det finns saker som du behöver lyfta fram i ljuset, diskutera och rensa ut. Det är en passionerad tid, men också en tid då du kan känna dig hårt pressad, något du gott hade kunnat vara utan. I februari har du dock äntligen bilden klar för dig om exakt vad det är du vill ha och vart du är på väg, även om du är väl medveten om att förändringar har sitt pris i form av konfrontationer... men det är något som hör mars månad till.
Säkert märker du av hur helt nya trender har börjat påverka studier, kommunikation och resor nu, och vid månförmörkelsen den 21:e blir du också starkt medveten om de krav och begränsningar som inte bara inverkar på de områdena, men också på ditt sociala liv. Du går in i en ny tid då du är mer beslutsam. Plötsligt inser du att du har ett mål, och därmed också en karta för framtiden som du envist håller dig till med alla till buds stående medel. Låt ingen ställa sig i vägen för dig.
kan nog med viss tveksamhet anse att de stämmer...
utbränd, nedbränd - slocknad?
sådärja, nu har man vänt uppochner på livet igen då.
Precis när man börjat få in något som kan likna rutin är det dags igen,
den här gången är det en sexveckorspraktik som spoilerar alla mina chanser
för att äntligen ta mig upp på banan.
jAG är något så när ett vrak för tillfället, har alldeles för mycket som går runt
uppe i skallen och när största delen av allt trassel är omotiverande och "måste"
så blir det genast mycket svårare. Känns inte som att jag har någon motivation alls för tillfället
och även om jag gång på gång försöker att få in i skallen det alla andra säger: nämligen att det
egentligen inte är så farligt, att det går bra, att man gör det för sin egen skull, sin egen erfarenhet
- så går det inte. Måste vara att jag är jävligt fientligt inställd. Dessutom blir jag trött på mig själv när jag hamnar tillbaka i det gamla tänket, att jag bara inte tillåter mig.
Känns också trist att jag för det mesta ser problem i allt, jag väljer liksom bort att se allt det där roliga,
att det som man har gjort eller inte gjort egentligen var riktigt roligt. Får be om ursäkt för mitt beteende.
Kommer antagligen inte att ha värst mycket tid över till annat under den här perioden, har praktik både dag och kväll och därimellan är det lite extrajobb bland hamburgarna, får hoppas att världen är lika vacker när jag återvänder, haha.
Är dock otroligt tacksam att jag har de vännerna jag har och att de alltid väljer att stå kvar, trots allt - kärlek.
Kristoffer, Natalie, Alex, Pontus, Diana och Terese - ni betyder så förbaskat mycket. <3
Precis när man börjat få in något som kan likna rutin är det dags igen,
den här gången är det en sexveckorspraktik som spoilerar alla mina chanser
för att äntligen ta mig upp på banan.
jAG är något så när ett vrak för tillfället, har alldeles för mycket som går runt
uppe i skallen och när största delen av allt trassel är omotiverande och "måste"
så blir det genast mycket svårare. Känns inte som att jag har någon motivation alls för tillfället
och även om jag gång på gång försöker att få in i skallen det alla andra säger: nämligen att det
egentligen inte är så farligt, att det går bra, att man gör det för sin egen skull, sin egen erfarenhet
- så går det inte. Måste vara att jag är jävligt fientligt inställd. Dessutom blir jag trött på mig själv när jag hamnar tillbaka i det gamla tänket, att jag bara inte tillåter mig.
Känns också trist att jag för det mesta ser problem i allt, jag väljer liksom bort att se allt det där roliga,
att det som man har gjort eller inte gjort egentligen var riktigt roligt. Får be om ursäkt för mitt beteende.
Kommer antagligen inte att ha värst mycket tid över till annat under den här perioden, har praktik både dag och kväll och därimellan är det lite extrajobb bland hamburgarna, får hoppas att världen är lika vacker när jag återvänder, haha.
Är dock otroligt tacksam att jag har de vännerna jag har och att de alltid väljer att stå kvar, trots allt - kärlek.
Kristoffer, Natalie, Alex, Pontus, Diana och Terese - ni betyder så förbaskat mycket. <3