bussarna åker sitt varv
Nu är allt återställt till det normala,
balansen är återupprättad.
Ingenting har hänt sedan sist.
Det är bara historien som upprepar sig.
En påminnelse från förr.
Du glömmer bort att du drömde om något annat
Du glömmer bort att du längtade bort ibland när nätterna glittrade för tyst.
Dröm din oro i mitt knä
och luta tårarna mot mina ben.
Men glöm inte bort att det bara är texter som fungerar i andraperson.
Livet kan förstås baklänges men måste levas i nutid och framtid, och framför allt i jagform.
Samtidigt som fingertopparna sjunger ballader till vintern och vantarna.
Jag räknar inte till ett slut,
utan finner flera.
För varje cigarett
vi utsatt våra lungor för,
och för varje kyss
vi fräter sönder våra läppar med."
.16 januari, 2006.
Finns de? på riktigt?
Snart börjar jag tro på tomten.
Automagiska ögonblick
Jag har haft en fantastisk helg.
i korthet: spinning, mamma, bakning, Caroline, Natalie, Nachos & öl, fylleshopping, Daniel Adams-Ray, 9 crimes, vin, julcider, äppelshot, Johnossi, Frida från Mora, Viktor "the brat", piloter, snögubbar, okyssta 19-åringar med 6-åriga döttrar, nycklar på vift, taxilöften, romshot med kanel- och sockertäckt lime, oförmåga att förstå dryckesregler = fatslickare, kukrotsfett, koskinn, femkamp, sömnbrist, försovning, resorb och panodil, kalas, släkt x2, presenter, kakor i överflöd, soffmys, kebabrulle, omtaggning, Johanna, Alex, Sofia, Emma, Jesper, Catarina, Eva, musikchock (för vissa), påhittad dryckeslek med kulturella inslag, irish coffee, telefonsamtal, tequila, trespann, burger king, nycklar på vift del 2, städhjälp, pröppen, bacon, diskhjälp, mer kakor, eftermiddagsmys, Folke, förskräckta kottar, körsång i Östra Fågelviks kyrka, jullängtan, mjukisbyxor och tvslöande.
Lagom is never enough.
det här med att bli rörd.
Titta vad som damp ned på min hallmatta idag.
All kärlek till er.
koffein? kokain?
Natten inleddes med att jag ofrivilligt höll mig själv vaken, sedan tog kottarna över med diverse jamanden och allmänt härj. Efter det var det dags för otrevliga drömmar att kicka in. Framåt morgonkvisten verkade Majlis helt ha gett upp tanken på att sova, och tyckte nog att matte kunde göra detsamma.
07.15 kom hantverkarna.
Caroline säger att hjärnan krymper av för lite sömn.
Let's face it - jag är körd.
"Du sitter i Ullared...
..jag böjer en sked."
Nostalgi.
I måndags var jag fast besluten om att gå och lägga mig i tid. Med rädsla för att inte kunna somna gick jag och tränade, på tok för sent. Klockan 00.35 låg jag fortfarande med ögonen uppspärrade och försökte intala mig själv att sova är ett måste.. 03.00 satte alarmet igång och kissekottarna tittade sömndrucket upp och undrade om matte blivit galen. Det här med att gå upp innan tidningsbudet är inget att rekommendera.
Strax innan halv fyra kom Annelie och hämtade upp mig och Caroline, mot Örebro och bussen som skulle ta oss till Ullared. Förutom diverse funderingar kring pengauttag gick resan fantastiskt bra.
Väl framme i Ullared stormade vi Gekås och mina shoppingnerver kickade in ordentligt. Tyckte kanske att jag förtjänar det. Vi bestämde oss för att en vagn nog skulle räcka för oss tre, eller vi ansåg snarare att en vagn var tillräckligt tråkigt att dra runt på och hålla under uppsikt. Behöver jag säga att den inte räckte till?
Fem timmar senare och typ 7000 kronor fattigare släpade vi oss ut för att få i oss någon form av föda.
Efter matstoppet besökte vi några affärer till (och jag fick agera jackköpare åt Lillebror). Därefter var det dags att bege sig mot bussen och en snöig och långsam bussresa hem. Hemresan smolkades av diverse otrevligheter men som tur var hade jag fantastiska människor runt omkring mig som stöttade och agerade tårtorkare.
På grund av all snö och det osäkra väglaget tog vi det ordentligt lugnt hem från Örebro. Landade i Karlstad runt halv tre och Caroline och jag körde då ett styrkepass i trappuppgångarna. Om man har en väska som är lika stor som en kundvagn kan man räkna med att den väger en del.
Summa samarin:
Trots att det var ett påfrestande dygn med lite mat och obefintlig sömn var det skönt att få komma härifrån ett tag. Att man blev 3017 kronor fattigare (bara inne på Gekås) var det värt.
Tack ni vackra.
tänk asfalt
Det är visst någon som snart är tillbaka.
Vi vet båda två att jag inte klarar det,
men jag är officiellt frisk nu
och även värdig att visas upp.
De har nött in i mitt huvud hur jag ska bete mig,
precis som spiken och hammaren är jag anpassad till samhället.
-
ofattbart.
Du är saknad.